Stjärnglans

Han stäcker ut bakre benet så hårt han kan, kroppen i en hårt spänd båge, axlarna tillbaka och så upp, upp, upp med hakan. Han har drillat det här så många gånger att han nästan tröttnat. Men inte nu när han står här med strålkastarna riktade mot honom och publiken i andlös tystnad. Han har all kontroll. De kan lita på honom, han kommer föra dem genom musiken, genom luften och ner på golvet med nästippen mot golvytan och få några av de känsliga att flämta ut sin förskräckelse innan han vänder upp igen och springer mot sin partner igen, redo för lyftet. 

Inspirerat av skrivpuff